Tävlingsmänniska...

Ja inte då jag. När klockan ringde var jag så trött att jag kunde kräkas, när jag gick och hämtade mina ridbyxor funderade jag på vad det var för fel på att egentligen bara vara "skogsmulla". När jag slog på min telefon hade jag fått ett sms där det stod "jag vet att du är bra och att det kommer gå bra" så blev jag blev jag glad.
Har försökt att peta i mig någonting som liknar frukost men det går inte. Helst skulle jag vilja vrida fram klockan så att den visar 15.00 just nu (jag räknar med att ha ridit klart då)...

Mitt mål för dagen är att inte komma sist. Just nu känner jag mig bara liten och ynklig. GAH! Varför utsätter jag mig för detta?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0