Livet på landet - mitt liv som bonde.

I går var det dags för årets första tävling med MVF. När vi skulle lasta klev hon nästan hela vägen för att sedan kasta sig ut ur transporten och börja tramsa lite. Tydligen tyckte dom som tittade att det var värt att skratta åt också men det bjuder vi på.
Lastade ur tigern på plats och döm om min förvåning när hon gick och halvsov på väg till boxen, däremot tyckte hon inte att hennes boxgranne skulle nosa på henne för då skrek hon. (Ni kanske vet hur en märr kan pipskrika...).

Dags för första klassen (LB:1) och efter att jag lagt på sadeln kom tigern på att det var tävling och for runt i boxen och gnäggade i ett. Jag fick ha två som agerade "tygeltyngder" för att jag skulle komma upp för nu var MVF på tårna! Vi studsade oss gnäggande ner till framridningsbanan där tigern glömde bort att skritt var en existerande gångart men efter ett tag lugnade hon sig och gick att jobba utan att det blandades in alltför många luftsprång. I collectingring började gnäggandet igen och fortsatte inne på banan. Jag vågade inte riktigt rida på i mellangångarterna för att det kändes som att hon skulle explodera vilken sekund som helst men ritten räckte i alla fall till en femte plats individuellt och sen red laget upp sig till en andra plats :).

I framridningen till klass två (LA:3) så var det en helt annan häst, hon stod still när jag hoppade upp (det är sällan det händer i överlag) och var seg på framridningen men sen tände hon till inne på banan. I första mellantraven blev hon för ivrig och vi fick en taktmiss och höger skänkelvikning blev blä men annars var det en ritt som gav mig en bra känsla. Ingen placering men vad gör det? Poängen för att vara första LA tillsammans och känslan gjorde mig mer än nöjd. Jag hade inte vågat hoppas på placering i första klassen heller eftersom vi aldrig varit utanför klubbens ridhus tillsammans.