Nu är den hemma igen.
Lilla bilen kom hem i fredags :). Tack till K & A som skjutsade upp mig så att jag fick hem den samma dag som verkstaden ringde, annars hade jag blivit tvungen att vänta till tisdag och då krånglat mig upp med bussar.
I kväll väntar ett medlemsmöte. Till veckan står det massa gårdsjobb på schemat samt tömkörning för A. Eriksson.
I kväll väntar ett medlemsmöte. Till veckan står det massa gårdsjobb på schemat samt tömkörning för A. Eriksson.
Vilken dag...
I går skulle jag och M åka upp till Birsta för att handla lite. När vi har svängt av och är på väg genom "stan" så börjar bilens laddningslampa att lysa. Vi bestämmer oss för att svänga in på Clas Olssons parkering och kolla (den C O vid hamnen) och väl på väg in där så blir jag helt utan servostyrning... Spännande. Eller inte.
Hur som helst hamnar bilen på en p-ruta och M lyfter på huven och ser att saker och ting inte är där dom borde vara, remskivan (?) hade hoppat av från generatorn. Ringer bilförsäljaren och han hänvisar oss till en märkesverkstad och vi tar kontakt med dom, får beskedet att bilen bör bärgas dit och så fick vi ett nummer. M ringer och dom vägrar att hämta bilen och vi tar återigen kontakt med bilförsäljaren och han ringer samma nummer och får samma besked (dom hänvisade till att bilen inte var servad på märkesverkstad de senaste två åren...huvudsaken för mig är att bilen är servad...) så han ringde efter en annan bärgare som hämtade upp bil och två stycken som var lagomt less på all väntan och körde ut oss till verkstaden. Tre timmar efter att vi fått stanna kunde vi äntligen påbörja det vi kom upp för att göra.
Gårdagens största rosor går till bilförsäljaren som gjorde det han kunde för att hjälpa oss samt till mina föräldrar som kom upp och hämtade så att vi kom hem utan att krångla med bussar. Nu återstår bara en resa till nästa vecka för att få hem bilen igen.
Hur som helst hamnar bilen på en p-ruta och M lyfter på huven och ser att saker och ting inte är där dom borde vara, remskivan (?) hade hoppat av från generatorn. Ringer bilförsäljaren och han hänvisar oss till en märkesverkstad och vi tar kontakt med dom, får beskedet att bilen bör bärgas dit och så fick vi ett nummer. M ringer och dom vägrar att hämta bilen och vi tar återigen kontakt med bilförsäljaren och han ringer samma nummer och får samma besked (dom hänvisade till att bilen inte var servad på märkesverkstad de senaste två åren...huvudsaken för mig är att bilen är servad...) så han ringde efter en annan bärgare som hämtade upp bil och två stycken som var lagomt less på all väntan och körde ut oss till verkstaden. Tre timmar efter att vi fått stanna kunde vi äntligen påbörja det vi kom upp för att göra.
Gårdagens största rosor går till bilförsäljaren som gjorde det han kunde för att hjälpa oss samt till mina föräldrar som kom upp och hämtade så att vi kom hem utan att krångla med bussar. Nu återstår bara en resa till nästa vecka för att få hem bilen igen.
Lite blandad kompott.
Vår debut i LA:4 gick bra, jag tyckte det kändes lite springit genom programmet men det såg inte ut så. Däremot räckte inte styrkan till att hålla formen hela vägen utan hon dippade lite emellanåt och i slutet vet jag inte vad som hände men damen vägrade att rygga. Hon satte ett ben i varje hörn och huvudet högt och backade ett steg ytterst motvilligt. Slutpoängen blev 58, någonting och vi slutade 9:a så jag är nöjd ändå :).
Det tristaste var nog det som uppfattades som ett hånflin ute på framridningen när hon krånglade lite där... Men det är bara att skaka av sig och gå vidare.
Jag har slutat rida mina dressyrspeciallektioner också. Min instruktör är inte kvar och jag hade ingen som helst längtan efter att betala dyra pengar för att "testa" med den nya för jag tror inte att denne kan ge vad min gamla gav... Tyvärr. Jag saknar verkligen slitet på ridbanan så jag hoppas att den lilla tanke som finns blir till verklighet inom en snar framtid. Visst kan man träna själv men jag tror att man behöver någon som tittar på en med jämna mellanrum så att man inte hinner lägga sig till med lite olika ovanor.
Annars har kossorna fått nya foderhäckar och nu äter dom bara ur dessa, den gamla duger inte alls. Knasbollar ;)
Jag har varit iväg och tittat på slåtterkrossar och blev lite sur när försäljaren tittade på mig och talade om att bogserade slåtterkrossar var mycket svårare att köra och började sedan förklara hur man gör när man använder en slåtterkross och skillnaden mellan burna och bogserade... Jag misstänker starkt att om jag varit en kille hade jag aldrig fått höra det. Det känns som att det inte är första gången det händet och det är förmodligen inte sista heller. Jag har även fått höra "men vad ska DU göra om traktorn går sönder?" varpå jag tittade på hon som sa det och svarade "jaaa...skruva kanske???" och såg hennes rödfärg stiga i ansiktet.
Det tristaste var nog det som uppfattades som ett hånflin ute på framridningen när hon krånglade lite där... Men det är bara att skaka av sig och gå vidare.
Jag har slutat rida mina dressyrspeciallektioner också. Min instruktör är inte kvar och jag hade ingen som helst längtan efter att betala dyra pengar för att "testa" med den nya för jag tror inte att denne kan ge vad min gamla gav... Tyvärr. Jag saknar verkligen slitet på ridbanan så jag hoppas att den lilla tanke som finns blir till verklighet inom en snar framtid. Visst kan man träna själv men jag tror att man behöver någon som tittar på en med jämna mellanrum så att man inte hinner lägga sig till med lite olika ovanor.
Annars har kossorna fått nya foderhäckar och nu äter dom bara ur dessa, den gamla duger inte alls. Knasbollar ;)
Jag har varit iväg och tittat på slåtterkrossar och blev lite sur när försäljaren tittade på mig och talade om att bogserade slåtterkrossar var mycket svårare att köra och började sedan förklara hur man gör när man använder en slåtterkross och skillnaden mellan burna och bogserade... Jag misstänker starkt att om jag varit en kille hade jag aldrig fått höra det. Det känns som att det inte är första gången det händet och det är förmodligen inte sista heller. Jag har även fått höra "men vad ska DU göra om traktorn går sönder?" varpå jag tittade på hon som sa det och svarade "jaaa...skruva kanske???" och såg hennes rödfärg stiga i ansiktet.
I morgon...
I morgon är det dags att debutera LA:4. Hästen har sprungit programmet många gånger men jag har aldrig startat i det.. Spännande...vi kan inte mer än komma sist...
En kortis.
I går red jag MWF, det blev 20 minuter i ridhuset där vi tränade på övergångar och jag fick känna att jag fortfarande kunde sitta ner i traven ;). Sen fick hon ett mindre spel på vägen upp och tyckte att hästen E var läskig och dansade fram över stenarna. Knasfia!!
Bamse kommer lämna oss i höst när hans jobb är över. Jag hade en förhoppning om att kunna behålla honom över nästa sommar också men ser att betäckningarna frestar på ett av frambenen och då är det inte värt att chansa. Men än har han inga hinder vad det gäller att kliva upp, ej heller att "kasta iväg" småtjurarna om dom är för nyfikna.
Trasig slåtterkross.
Inte helt oväntat att den skulle börja falla i bitar men var den tvungen att börja nu? Pappa var ute och slog av en bit åt en äldre dam och hux flux släpade slåtterkrossen i en lyftarm längs backen.... Grannen skulle se om han kunde svarva i hop en ny pinne som man hänger fast krossen med (jag har en buren) och om han inte hann innan veckan var slut så fick vi låna hans om vi behövde. Och tro mig, det behöver vi. Till veckan ska kvigorna åka hem från betet och grönfodret ska börja slås, jag har dessutom två extra nätter samt att jag behöver ta mig i väg till MVF för att rida lite eftersom att jag skickade anmälan till tävling i dag. Den 17/8 är det dags igen, i alla fall för en klass.. Är anmäld till två men har på känn att vi stryker den ena, man ska orka också ;)
