Livet på landet - mitt liv som bonde.

Det var så vackert i morse när jag promenerade ut till ladugården...



Vi växer =)



Men det är en bit kvar tills vi kan klassas som stora ;)



Det är jobbigt med frukost som fastnar.



I går fick vi äntligen börja.




Nu ska jag ut och kolla en av hagarna och se om kossorna kan flytta över i dag eller om det blir i morgon, sen ska jag köra om i torken och flytta lite fjolårskorn till krossfickan, årskorn till en tom ficka och sedan tömma en till vagn med korn i torken.

Men av vilken anledning? En infektion i kroppen som spridit sig ner i testikeln? Eller en omvridning? Krosskada? Osv.. Veterinären var hit och undersökte en av slakttjurarna i går och det verkade helt men mycket förstorat, ej så varmt men otroligt ömt för lilla herren. Sädesledaren var grovt förstorad och när vi pratades vid på telefon så sa hon att vi kanske skulle bli tvugna att kastrera men efter en undersökning så ansåg hon att det inte var tillrådigt att skära som det såg ut nu, det var inte ens säkert att kastrationstången skulle räcka runt. Han behandlades med antibiotika, smärtstillande och inflammationshämmande och vi återkopplar på måndag för att se vad som har hänt såvida han inte åker på feber eller blir allmänt sämre under helgen.
I morse såg det i alla fall ut som att den ena testikeln krupit tillbaks litegrann men frågan kvarstår än, vad har gjort att denna herres ädla delar har svullnat upp så groteskt? 

Nu är vi inne en stund för att få oss något att äta. Har varit ute och dragit ihop lite busk på ett ställe och ska sedan ut och pressa plast. Det är snart dags för plastinsamlingen, jag missade den i somras så jag får försöka komma i väg i oktober. Vädret är allmänt surt och tråkigt, jag skulle vilja ha en klar och fin höst.

Jag var ute och körde fröken i går, hon tyckte det var superskoj, får se om det blir en tur med vagn i kväll igen eller om vi tar och rider en sväng igen. Det är inget större fel på hennes kondition, det är magen som måste bort ;). Har även lovat att rida MVF i helgen vilket ska bli jätteskoj. Hoppas bara vi slipper möta björnen som lufsar runt i skogarna.

Jag och M har varit ute och ridit damerna i kväll. Han fick ta RB för att öva upp sina färdigheter som ryttare medans jag tog den gamla 26åringen som står på gården. Det blev mest skritt men även lite trav :) (gamla tanten tyckte även att vi skulle galoppera men jag tyckte att hon kunde hejda sig en aning...)
Det är lite fascinerade att 26åringen har så mycket power i sig, man kan inte riktigt tro det när hon kommer och lunkar på långt grimskaft eller knappt förflyttar sig i hagen. Hon kan fortfarande sin dressyrskolning så både öppna och sluta fanns i kroppen, om än lite längre in och lite stelare än förr.

Jag har även anmält RB och mig till en körkurs för H. Sidbäck. Det vore jätteroligt att få komma med tillsammans med hästen men det känns som att det är en mycket minimal chans att vi gör det då det är många som anmält sig. Annars har jag nog en fotplats som jag kommer att utnyttja för att lära mig mera om körning.

  Älskade, snällaste RB

 När man är lite till åren kommen får man börja bli grå. (26 åriga T)

  




Gissa vilket som är vad ;). Vi var in och skulle hämta slåtterkrossen och denna snygga valtra stod där. Även om den inte passar mig i storlek så jag gillade jag verkligen dess utseende.

Skyldig! Bilden är sen i våras när hon fick komma ut.

I går fick de flesta kalvarna promenera in i kalvstallet, det var en som gjorde ett tokrus iväg och blev kvar med sin mor ute på betet så vi ska försöka med henne igen. Det är ingen idé att börja jaga ute på betet, det är alldeles för stort och kalven är på tok för snabb. Inne i kalvstallet blev det sedan lite dans för att försöka dela på tjurar och kvigor. Jag har ett mycket fint blåmärke på låret efter en välriktad kalvspark, pappa har blåmärke på foten från en hoppande kalv som missade hans stålhätta och M verkar ha klarat sig från blåmärken.

I morse ringde telefonen, då var det mamma som talade om att vi hade en ko på promenad från beteshagen på väg mot kalvstallet så då var det bara att skynda ut och hoppas på att hon inte skulle hinna med att försöka hoppa in i kalvboxen. Jag hittade Mamma ko med huvudet nere i kraftfodersvagnen, hon såg väldigt söt ut med kross långt upp i ansiktet. Jag fyllde en hink och lockade med mig henne ner till betet igen och då tror jag hon kände sig lite lurad ;).

Sen blir jag bara trött, det har varit väldigt turbulent en tid i en av mina föreningar där jag varit aktiv och jag har bland annat haft en roll i valberedningen. 2/3 av sittande styrelse avgick omedelbart för en tid sedan och i går var det ett extra årsmöte med fyllnadsval och nu känner jag mig som att luften har gått ur mig alldeles. Jag fick även läsa/höra i morse att hela vår tävlingssektion avgått vilket inte stämmer så då var det bara att försöka uppbåda kraft någonstans ifrån för att försöka reda ut vad som egentligen har hänt och sagts då det grundar sig i ett missförstånd.

Dessutom, som pricken över i, har det börjat regna igen så jag undrar när vi kommer kunna börja tröska...

Jag tror jag tar och drar täcket över huvudet nu och tittar fram till påsk.

Underbara M körde ur kalvstallet i dag och sedan tog han och spolade ur det med högtryckstvätten så i morgon är det dags för stora cirkusen. Dvs dagen då vi skiljer kalvarna från korna...

MVF fick pyssel och gos i kväll, det blev så sent innan jag var där. Fröken RB här hemma fick också massa gos o hon stod o småpratade när jag kliade lite på henne. Underbara damer :)

Såhär tillbringade jag en del av min fm. Ute i skogen med MVF.




När jag kom hem så berättade M att det skymtats björn i byn där MVF står uppstallad, visserligen på andra sidan men även björnar har fötter och är förflyttningsbara... Tur vi inte mötte den, vi har oftast fullt schå med att undvika alla illvillga småtomtar som bor i skogen ;). 

Andan och hoppet om framtiden i föreningen är stark. Det var synd att vissa avstod föregående medlemsmöte. Stämningen var en helt annan än tidigare och de allra flesta deltagarna hyste stort hopp om framtiden. Det kan inte bli värre! Alla som pratar om att det är så viktigt att föreningen lever vidare borde ta och fundera över vad de kan bidra med för att den ska finnas kvar. Sen ska vi jobba för att skitpratet ska upphöra, de som pratar förlorar på det själv i längden.
Jag hoppas i alla fall att de som värnar om föreningens fortsatta existens visar sitt stöd på det extra årsmötet.

Snart borde det vara dags för den årliga beteskontrollen, jag undrar om kontrollanten vill gå i hagen tillsammans med Bamse *visslar*. Blir det samma som förra året så kan jag säga att han inte gör det, han som var här då stod i ett hörn och frågade om årskvigorna skulle komma och springa emot honom eller om det var säkert att vistas i hagen. Säkra är dom aldrig blev mitt svar och det lugnade väl inte hans nerver. Jag kan inte garantera att mina kor inte "springer på" honom, av erfarenhet så vet jag att dom blir extra vaksamma och väldigt nyfikna när det kommer in en person som dom inte känner igen och jag vore dum om jag inte erkände det.

Jag har funderat lite på vad som sker i fall något av mina djur skulle stånga en kontrollant. Jag reagerade i våras när jag hade djurkontroll och en av de två som var här helt respektlöst klev in i en av grupperna med ungtjurar (10-12 månader) och när jag frågade fick jag till svar "att det inte hände"???
Vaddå att det inte händer? Nej, visst...dom är bra i överlag bra i tempramentet men det är likförbaskat halvt om halvt ohanterade ungnöt. Pappa hade tjuruppfödning i bra många år innan en av tonåringarna fick ett mindre bryt och gick till anfall, det är inte en fråga om det händer utan snarare när det händer att man får en gangster med attitydproblem.