Jag älskar hösten.

Fast just denna höst är det någonting som saknas. Min fina svarta följeslagare.
Hösten var vår tid, vi brukade åka upp i skogen och han fick springa fritt på skogsvägarna. Han älskade varje sekund av det och även fast han började bli stel så sprang han som han gjorde när han var ung.

I hjärtat finns han alltid kvar. Älskade hund.



"Fortsätt gå jag är alldeles bakom dig.
Vänd dig inte om, du kommer inte att se mig där...
Jag har det bra nu så fortsätt gå, för jag är alldeles bakom dig ändå. "


Det är tre månader sedan han lämnade oss i dag.


Kommentarer
Postat av: Sandra

:( <3

2011-09-28 @ 13:38:17
URL: http://vastanalantbruk.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0