Livet på landet - mitt liv som bonde.

Ungefär så ser livet ut. Eller det är ganska precis som rubriken.

Tant Skrutt är surare än surast nu av sin vardag. Det har gått fem veckor sedan hon sist stod framför vagnen, kanske sex rent utav. Damen är en riktig arbetsälskare så nu är hon helt ur gängorna. Stackars gamla T som hon delar hage med får utstå en stor del av det dåliga humöret, likaså de tappra själar som tar hand om henne morgon och kväll... Jag försökte hitta en fodervärd åt henne eftersom jag visste hur hon skulle bli men det var trögt, inte blev det lättare av att jag vela att hon skulle komma till någon som prioriterade körning heller.

Om tre veckor sitter jag förhoppningsvis själv bakom hennes svans och håller i mig för glatta livet, någonting säger mig att det kommer gå undan då ;)

Korna blir tjockare och tjockare, vissa ser ut som dom är på gränsen till en explosion.... (Förhoppningsvis får alla gamla kor med mycket mjölk okomplicerade tvillingfödslar, det kan aldrig vara så att dom är välnärda + dräktiga ;))

Har ett gäng ute nu och dom tänker nog inte komma in igen före höstens första snöfall. Dom ligger och myser hela dagarna lång och gör inte många knop åt något håll.

Dessa kor började "berätta" redan i början av april att det var dags att gå ut och när vi väl öppnade grindarna så gick det undan.  Vi är väl synd att säga, mamma och pappa. Jag var bara publik.

Jag håller på att bli galen av att inte få arbeta. Det kryper i kroppen och dagarna är långa!

Fast snart så... 31 maj är det dags att arbeta igen .